Kalmar 1866-06-06 För dagen botaniserar vi återigen i tidningen Kalmar, idag från 1860-talet. Att man hade ont i tänderna förr var nog mer regel än undantag. Borra ner er i en historisk rotfyllning runt tandhälsa och tandläkekonst i denna lättillgängliga artikel från tidningen Populär Historia. Man gjorde sålunda implantat av egna tänder eller från andras...var de nu kom ifrån. Diverse mirakelkurer förekom naturligtvis även för dessa åkommer som för alla andra typer av sjukdomstillstånd. Att det tydligen fanns olika typer av bläck har tidigare gått mig förbi, men så var alltså fallet. I Artikeln saxad ur Nordisk Familjebok längst ned kan ni svärta ner er rejält med en djupdykning ner i bläckhornet för att förvärva kunskaper om b läck som ni kan briljera med vid nästa tacofrossa. Nordisk Familjebok(1905)
Bläck, tekn., gemensamt namn på alla till skrifning använda färgade vätskor. Man kan uppdela de olika bläcksorterna i tvenne stora klasser, den ena omfattande alla bläck, som bestå af klara lösningar utan uppslammade beståndsdelar, den andra bestående af sådana bläck, som innehålla uppslammade beståndsdelar. De numera för skrifning använda bläcksorterna tillhöra den förstnämnda kategorien. Dessa klara bläcksorter äro väsentligen af tvenne hufvudslag. Sålunda har man bläck, hvilka redan vid skrifvandet gifva en tillräcklig mörk skrift, som vid intorkandet bibehåller denna samma färg. Hit räknas bläck, innehållande som färgämne berlinerblått, växtextrakt utan tillsats af eftersvartnande metalloxider, tjärfärger och vissa autografibläck. Den andra hufvudkategorien, hvartill de flesta af våra skrif- och kopiebläck höra, omfattar sådana bläcksorter, hvilka vid skrifvandet lämna en färgad skrift, som vid torkandet "svartnar efter". De flesta af dessa eftersvartnande bläck innehålla tannia och gallussyra jämte järnsalt, och eftersvartnandet beror på en omsättning af dessa ämnen under ljusets inverkan. Då med få undantag endast dylika s. k. gallusbläck äro så beständiga mot luftens och atmosfäriliernas inverkan, att den erhållna skriften utstår längre tiders arkivförvaring, är det endast sådana bläcksorter, som i Tyskland, Danmark m. fl. länder få användas i statsbruk och säljas under beteckningen normalbläck. – Till märkbläck, för märkning af tyger, användas lösningar af silfvernitrat i ammoniak, hvilka utspädas med gummivatten. När skriften sedermera uppvärmes med ett hett järn, utfälles på tyget fint fördeladt silfver. – Litografiskt bläck tillverkas af lampsot, som uppblandas med tvål, talg, vax, salpeter, sjellack och andra hartser samt ofta någon olja, i olika kombinationer. – Med sympatetiskt bläck förstår man vätskor, med hvilka man kan skrifva, utan att skriften blir synlig förrän efter särskild behandling. Om man t. ex. med blysockerlösning skrifver på ett papper, synes ej skriften, men den framkallas genom svafvelväte, som med blysaltet ger svartbrunt svafvelbly. En skrift med klorkoboltlösning synes ej, med mindre papperet uppvärmes, i hvilket fall den framträder med blå färg. G. D.
0 Comments
Leave a Reply. |
Arkiv
December 2018
|