Kalmar 1913-05-10
När äntligen en eventuell släkting från det förflutna dyker upp på historens bakgård gör han det som motståndare till tullen för sulläder. En besvikelse då alla vet att Friherre Flemming har rätt, inte har han väl någon ekonomisk vinning av tullarna själv? Debatten gick säkert vild och den känns mer nära och relevant än allt skitprat från ett medistint och surdegfsfisande Almedalen. Alla som tror sig vara något har varit på plats och trott sig säga något som någon som bryr sig har lyssnat på och tagit till sitt hjärta. Från grannön Öland vill vi bara från DetVarDås redaktion upplysa er om att det inte är fallet samt be er allihopa packa ihop alla bärbara datorer och plakat, stoppa upp samtliga hashtaggs och annat skitprat i pipan och röka på tills ni förflyttar er ända in i Mumindalen där Mårran kan skrämma lite vett i er. Ta semester!
0 Comments
Aftonbladets och Dagens Porträtt- och biografialbum över 1897-års Riksdags Andra kammare
Det fanns vid tillfälet en, jag säger 1, Socialdemokratisk Riksdagsledamot. Det händer en del på 117 år. Kalmar 1866-06-04
För exakt 148 år sedan idag kunde man dels bevista en skämtsam teater i en akt, den kan vi läsa om nedan och även en recension om den aktuella teatergruppens framförande förliden kväll. Tycker ni det är svårt att läsa dåtidens typsnitt och stavning följer en förkortad "översättning". Man kunde även överväga om tiden och sekinerna räckte för att bevista den endast i Kalmar existerande logen ÅM Sällskapets sommarfest. Läs inbjudan och en kort histiorik över nämnda loge nedan. Det hände mycket i en stad även för 148 år sedan, i all afall för de delar av befolkningen som hade tid och råd och var på rätt plats i den sociala stegen. Borgerskapets nöjen växte och även arbetarklassen hade mycket skoj för sig. Värt att tänka på idag då det Svenska föreningslivet avvecklas och allt färre vill engagera sig och arbeta ideelt för att det ska hända något roligt. Jo, föresten, har ni tappat en sämre yllesjal? Kalmar 1866-06-06 För dagen botaniserar vi återigen i tidningen Kalmar, idag från 1860-talet. Att man hade ont i tänderna förr var nog mer regel än undantag. Borra ner er i en historisk rotfyllning runt tandhälsa och tandläkekonst i denna lättillgängliga artikel från tidningen Populär Historia. Man gjorde sålunda implantat av egna tänder eller från andras...var de nu kom ifrån. Diverse mirakelkurer förekom naturligtvis även för dessa åkommer som för alla andra typer av sjukdomstillstånd. Att det tydligen fanns olika typer av bläck har tidigare gått mig förbi, men så var alltså fallet. I Artikeln saxad ur Nordisk Familjebok längst ned kan ni svärta ner er rejält med en djupdykning ner i bläckhornet för att förvärva kunskaper om b läck som ni kan briljera med vid nästa tacofrossa. Nordisk Familjebok(1905)
Bläck, tekn., gemensamt namn på alla till skrifning använda färgade vätskor. Man kan uppdela de olika bläcksorterna i tvenne stora klasser, den ena omfattande alla bläck, som bestå af klara lösningar utan uppslammade beståndsdelar, den andra bestående af sådana bläck, som innehålla uppslammade beståndsdelar. De numera för skrifning använda bläcksorterna tillhöra den förstnämnda kategorien. Dessa klara bläcksorter äro väsentligen af tvenne hufvudslag. Sålunda har man bläck, hvilka redan vid skrifvandet gifva en tillräcklig mörk skrift, som vid intorkandet bibehåller denna samma färg. Hit räknas bläck, innehållande som färgämne berlinerblått, växtextrakt utan tillsats af eftersvartnande metalloxider, tjärfärger och vissa autografibläck. Den andra hufvudkategorien, hvartill de flesta af våra skrif- och kopiebläck höra, omfattar sådana bläcksorter, hvilka vid skrifvandet lämna en färgad skrift, som vid torkandet "svartnar efter". De flesta af dessa eftersvartnande bläck innehålla tannia och gallussyra jämte järnsalt, och eftersvartnandet beror på en omsättning af dessa ämnen under ljusets inverkan. Då med få undantag endast dylika s. k. gallusbläck äro så beständiga mot luftens och atmosfäriliernas inverkan, att den erhållna skriften utstår längre tiders arkivförvaring, är det endast sådana bläcksorter, som i Tyskland, Danmark m. fl. länder få användas i statsbruk och säljas under beteckningen normalbläck. – Till märkbläck, för märkning af tyger, användas lösningar af silfvernitrat i ammoniak, hvilka utspädas med gummivatten. När skriften sedermera uppvärmes med ett hett järn, utfälles på tyget fint fördeladt silfver. – Litografiskt bläck tillverkas af lampsot, som uppblandas med tvål, talg, vax, salpeter, sjellack och andra hartser samt ofta någon olja, i olika kombinationer. – Med sympatetiskt bläck förstår man vätskor, med hvilka man kan skrifva, utan att skriften blir synlig förrän efter särskild behandling. Om man t. ex. med blysockerlösning skrifver på ett papper, synes ej skriften, men den framkallas genom svafvelväte, som med blysaltet ger svartbrunt svafvelbly. En skrift med klorkoboltlösning synes ej, med mindre papperet uppvärmes, i hvilket fall den framträder med blå färg. G. D. Kalmar 1887-07-02
A-kassans föregångare? Vad Fostreländska Föreningen egentligen var kan vi inte ge svar på i dagsläget utan hoppas kunna återkomma om det. Kalmar 1867-07-03
En liten notis i en gammal tidning leder till spåren av en man som redan på 1850-talet talade om slaveriets upphävande, en man som inspirerade både Abraham Lincoln och Martin Luther King, han hette Thoedore Parker. Spåret leder sedan vidare till en Svensk överliggare i Uppsala som på 1850-talet förespråkade kvinnors lika rätt som män, han hette Nils Lilja. Börja med annonsen nedan som sedan via sökningar leder vidare till de båda männen, bilderna länkar vidare. Tänk vad man kan lära sig av gamla tidningar. Kalmar 1865-06-28 I en liten trakt, Borgholm, etablerar sig inte mindre än fyra fotografer i stort sett samtidigt, tre av dem kvinnor. I en artikel i Tidningen kulturen kan man läsa om anledningen till varför det var så. Det första fotografiska tekniken, Daguerrotypin presenbterades tidigt 1839, redan vid jul samma år fanns en svensk översättning av Daguerres instruktioner. "Att några konstakademier öppnade upp för kvinnliga elever i början av 1800-talet hjälpte inte nämnvärt; krokimåleri var fortfarande otänkbart, eftersom detta ansågs kunna ge upphov till oanständiga tankar hos det kvinnliga sinnet. Om en kvinna ställde ut på en utställning togs det för givet att hon var amatör. Många kvinnor valde därför att ägna sig åt fotografi, eftersom det inte fanns någon etablerad manlig tradition i den professionen." En omfattande artikel i ämnet kan man läsa på Göteborgs Universitets hemsida. Nåväl även en mer lättsam reflektion runt människors ärlighet och värdet av säckar kan göras utifrån det sista klippet nedan. Upphittat. På vägen mellan Kalmar och Törneby är upphittat en bunt säckar som ägaren har att hämta på Törneby.
|
Arkiv
December 2018
|